Som alltid sitter jag här lördag morgon och känner panik inom mig då jag har insett att jag inte alls har skrivit så mycket på min uppgift som jag borde ha gjort den här veckan. Det är 4 dagar kvar efter denna dag och jag vet inte hur jag ska få ihop det. Jag är i nervsammanbrott. I och med att jag ska jobba natt i natt pga. att snart börjar psykiatri praktiken och sista studielån/bidrag får jag i slutet av april och därmed är jag pank därefter i slutet av maj om jag inte jobbar lite. Yey, jag är ju världsbäst på att planera. Ibland tänker jag inte som jag inte på konsekvenserna utan tänker: äsh det ordnar sig.. Håller alla mina tummar i världen att jag ska bli frisk från mitt halsont och ojande och hoppas på det bästa helt enkelt. Jag sover och sover och sover, men det går väldigt sakta framåt. Jag är ju inte så trevlig att hänga med när jag mår så här dåligt som vissa kanske har märkt. Dålig flickvän, vän, syster, dotter ja allting som jag är- Bläää just nu hatar jag mig själv och lite därtill!
Aja, nästa gång välkomnar jag er till ett mycket trevligare inlägg och ett trevligare resultat av livet :)
Den här veckan har varit Kaos och har inte varit lätt att ta sig igenom helt enkelt..
Jag säger det igen: Life is like a roaler coaster and you don't know how to go off that roaler coaster when it goes down. And in the end, you don't want to go off, because when it goes up. It's really funny!
Puss!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar